Klimatberäkning i tidiga skeden: så gör du (metod, data, baseline)
En komplett guide till klimatberäkning i tidiga skeden. Lär dig metoden i 6 steg, hur du sätter en baseline och jämför verktyg för att fatta datadrivna beslut.
19 feb. 2026
blog
Så gör du en klimatberäkning i tidiga skeden: 6 steg
Poängen i tidigt skede är inte perfektion. Poängen är att snabbt få ett tillräckligt bra beslutsunderlag och kunna jämföra alternativ på samma sätt.
Definiera syfte och systemgräns
Bestäm vad du vill jämföra. Två stommaterial? Tre bjälklagslösningar?
Avgränsa gärna till A1–A3 (materialtillverkning). Det är där materialvalen brukar göra störst skillnad.Skapa en förenklad modell
Utgå från en enkel volym-/3D-modell (SketchUp, Rhino, Revit eller liknande).
Detaljer är oviktiga, men du behöver rimliga volymer/dimensioner för bärande delar.Mängda de stora posterna
Plocka ut grova mängder för stomme och klimatskal.
Det är oftast där de stora utsläppsposterna finns.Koppla till klimatdata
Koppla varje materialmängd till ett GWP-värde från en datakälla.
Kör generisk data först för att komma igång snabbt. Lägg till produktspecifika EPD:er när det gör skillnad.Beräkna och sätt en baseline
Summera klimatpåverkan för ditt första alternativ.
Det blir din baseline (referens) som du jämför allt annat mot.Iterera och analysera
Ändra en sak i taget (t.ex. betongstomme → trästomme). Kör om.
Det viktiga är ofta procentuell skillnad, inte exakta ton.
Vad kan du räkna på i tidigt skede? (fokus A1–A3)
I tidiga skeden är det ofta mest meningsfullt att fokusera på inbyggd klimatpåverkan från material: A1–A3 (råvara, transport till fabrik, tillverkning).
Varför:
De stora designbesluten (t.ex. val av stomme) slår igenom här.
Det är data som är enklast att få fram och jämföra.
A4 (transporter) och A5 (byggplats) är svårare att uppskatta korrekt tidigt och påverkar ofta mindre när du jämför två alternativ relativt varandra.
Baseline och referensvärde: så tar du fram det
En baseline är ditt “business as usual”-scenario. Det är siffran du jämför förbättringar mot. Du kan ta fram den på två sätt:
Projektspecifik baseline
Gör ett första realistiskt förslag med traditionella val. Beräkna klimatpåverkan.
Det blir er interna baseline.Generisk baseline (benchmark)
Använd branschdata/nyckeltal från liknande projekt. Exempel:
“X kg CO₂e/m² BTA för flerbostadshus med betongstomme” (intervall, inte en exakt siffra).
Läs mer: Hur tar jag fram ett referensvärde?
Noggrannhet och osäkerhet
Noggrannheten är lägre tidigt än i en slutberäkning. Det är normalt. Var bara tydlig med det.
Så hanterar du osäkerhet:
Fokusera på relativa skillnader. Säg “-30%” hellre än “-50 ton”.
Använd samma datakälla i jämförelsen. Annars blir det skevt.
Dokumentera antaganden. Vad förenklade ni? Vad saknades?
Excel vs verktyg: när räcker vad?
Verktyg | Passar bäst för | Fördelar | Nackdelar |
|---|---|---|---|
Excel | Enkla jämförelser av ett fåtal produkter | Flexibelt, ofta gratis | Tidskrävande, hög felrisk, svårt med geometri och versioner |
Nodon | Snabba jämförelser av hela byggnadssystem i 3D | Snabbt, visuellt, gjort för tidiga skeden | Tidiga skeden bygger på schabloner och förenklingar. Du får bra jämförelser, men inte “exakta” siffror. |
LCA-verktyg | Detaljerade slutberäkningar / formell redovisning | Hög detaljnivå | Tyngre, långsammare, kräver mer expertjobb, kräver komplett 3d-modell |
Läs mer: Behöver man ett LCA-verktyg eller går det med Excel?
Vanliga misstag
Det vanligaste misstaget är att börja för sent. Näst vanligast är att lägga tid på fel nivå av detalj.
Se hela listan: De 10 vanligaste misstagen vid klimatberäkning
Metodruta
Systemgräns: Standard i guiden är A1–A3 (material), men kan utökas.
Enhet: kg CO₂e (ibland även kg CO₂e/m² beroende på jämförelse).
Datakälla: Generisk data (t.ex. Boverkets klimatdatabas) + möjlighet att lägga in produktspecifika EPD:er.
Omräkningar: Volym/mängd från modell räknas om via densitet per material vid behov.
Senast uppdaterad: 2026-02-19
Varför Nodon kan det här
Nodon är byggt för snabba, iterativa jämförelser i tidiga skeden. Vi har sett samma mönster i projekt efter projekt: när teamet kan jämföra alternativ tidigt, blir klimatfrågan ett beslut – inte en rapport i slutet. Den här guiden bygger på det arbetssättet.