De 10 vanligaste misstagen vid klimatberäkning (och hur du undviker dem)

Att genomföra en klimatberäkning för ett byggprojekt kan verka komplicerat, och det finns flera vanliga fallgropar som kan leda till felaktiga resultat, missade möjligheter och onödigt merarbete. Genom att vara medveten om dessa misstag kan du skapa en smidigare och mer värdeskapande process.

Här är de tio vanligaste misstagen och hur du undviker dem.

1. Att börja för sent

• Misstaget: Man väntar med klimatberäkningen tills projekteringen är nästan klar. Då är alla viktiga beslut redan fattade och beräkningen blir bara en administrativ övning för att uppfylla lagkravet, istället för ett aktivt designverktyg.

• Lösning: Gör den första, övergripande beräkningen så tidigt som möjligt – redan i program- eller systemhandlingsskedet. Använd ett snabbt verktyg (som Nodon) för att testa olika stommar och koncept innan de låses.

2. Att bara använda generisk data

• Misstaget: Man förlitar sig helt på Boverkets generiska klimatdata för alla produkter. Detta ger en onödigt hög beräknad klimatpåverkan eftersom generisk data ofta har ett inbyggt säkerhetspåslag.

• Lösning: Kräv in produktspecifika EPD:er från dina leverantörer. Detta ger inte bara en mer exakt siffra, utan belönar också de tillverkare som har arbetat med att minska sin klimatpåverkan.

3. Att inte förstå systemgränserna (A1-A5)

• Misstaget: Man inkluderar fel saker i beräkningen, som klimatpåverkan från drift (B6) eller möbler, vilket inte ska ingå i den lagstadgade klimatdeklarationen. Eller så missar man att inkludera poster som faktiskt ska vara med, som transporter (A4) eller energi på byggarbetsplatsen (A5).

• Lösning: Sätt dig in i vad modul A1-A5 faktiskt innebär. Använd en checklista för att säkerställa att du har täckt alla delar som lagen kräver.

4. Felaktig mängdberäkning

• Misstaget: Man använder felaktiga eller ofullständiga mängder från ritningar. Kanske har man missat att inkludera spill eller räknat med fel enhet (t.ex. volym istället för vikt).

• Lösning: Dubbelkolla alla mängder och säkerställ att de är i rätt enhet (oftast kg). Kom ihåg att det är den inköpta mängden, inklusive normalt spill, som ska ligga till grund för beräkningen.

5. Att stirra sig blind på enskilda produkter

• Misstaget: Man lägger all energi på att optimera en liten, obetydlig materialpost istället för att fokusera på de delar som har störst inverkan.

• Lösning: Fokusera på de stora posterna först: grund, stomme, bjälklag och klimatskal. En 10-procentig förbättring här har mycket större effekt än en 50-procentig förbättring av ytskikten.

6. Att glömma transporterna (A4)

• Misstaget: Man gör en noggrann beräkning av materialen (A1-A3) men glömmer helt bort att räkna med klimatpåverkan från transporterna till byggarbetsplatsen.

• Lösning: Inkludera alltid en uppskattning av transporterna. Även om det är en schablon baserad på avstånd och transportslag är det bättre än ingenting.

7. Att inte dokumentera sina antaganden

• Misstaget: Man gör en massa antaganden under beräkningens gång (t.ex. om transportavstånd eller vilken generisk data som använts) men skriver inte ner dem. När någon frågar ett halvår senare har man ingen aning om hur man kom fram till siffrorna.

• Lösning: För en loggbok eller ha en ”antaganden”-flik i ditt kalkylark. Dokumentera alla val och antaganden du gör. Detta är ovärderligt vid en eventuell granskning.

8. Att se beräkningen som en engångshändelse

• Misstaget: Man gör en beräkning i början och uppdaterar den sedan aldrig, trots att projektet ändras.

• Lösning: Se klimatberäkningen som ett levande dokument. Uppdatera den vid varje större designändring för att säkerställa att ni fortfarande är på rätt väg och inte överskrider er klimatbudget.

9. Att inte involvera hela teamet

• Misstaget: En enda person (ofta en hållbarhetsspecialist) sitter ensam med klimatberäkningen. Arkitekter, konstruktörer och inköpare är inte involverade och förstår inte konsekvenserna av sina val.

• Lösning: Gör klimatberäkningen till en teaminsats. Använd ett visuellt verktyg för att presentera resultaten på projektmöten så att alla förstår hur deras beslut påverkar helheten.

10. Att inte använda resultatet

• Misstaget: Man gör en perfekt beräkning, lämnar in den till Boverket och lägger den sedan i en digital byrålåda. Man drar inga lärdomar till nästa projekt.

• Lösning: Använd resultaten! Analysera vad som var de största utsläppskällorna i projektet. Vad kan ni göra annorlunda nästa gång? Använd varje avslutat projekt som en kunskapskälla för att bli bättre.